Gå till Länna, ta katten hem.

Första delen av Upplandsleden avbryts snabbt av en lång sträcka på landsväg, och det är inte så kul om man har barn på sin första vandring med sig, så vi bad om skjuts till Kroken, där en relativt bilvägsfri sträcka till Länna, via Fjällnora, börjar.

Där grusvägen slutar går leden på en lättgången stig genom skogen. Första anhalten är Edagården, en lägergård med badplats. Det var inget läger där för tillfället, och vi träffade på några pålitliga personer som sa att det var fritt fram att tälta på gräsmattan vid badet, så det gjorde vi. Toaletterna var dock trasiga efter ett åsknedslag, men vi hade både picknickbord och grillplats, och det är ju lyx, om det nu inte är så torrt och blåsigt att eldningsförbud råder.

Pålsundet

Dagen därpå vek vi av den riktiga leden norr om Norreda och gick på sjön Ramsens västra sida. Stigen går en bit ovanför sjön med fin utsikt.

Vid Pålsundet blev det spännande, för där finns en dragflotte som man skall dra sig över vattnet med. Barnen blev förstås osams om vem som skulle dra, men vi kom till sist över och kunde rasta och bada vid Fjällnora.

Forntida skärgård vid Lötsjön

Norr om Fjällnora blir leden en s.k. Natur- och kulturstig med olika stationer som berättar om olika naturtyper, djur och växter som finns där, och spår av mänsklig aktivitet som kolning och jordbruk. Vid Lötsjön finns ytterligare en badplats. Vi sov i vindskyddet strax norr om Länna. Vi det laget hade vi slut på vatten och det var knepigt att ta sig fram till sjön.

Vi tog tåget tillbaka till Uppsala nästa morgon. Att stå ensamma på den lilla stationen mitt ute på landet var nästan samma känsla som att åka från Abisko östra eller något annat udda ställe. Det var dieseltåg till Marielund, där vi bytte till Ångtåg efter en fika i cafeet.

Bilsemester 2014. Del 3: Västra och norra Tyskland

En bit av Aachens katedral

Aachen är en fantastiskt fin tysk stad nästan på Belgiska gränsen. Katedralen är ruskigt gammal, från 786, och djävulens finger sitter i dörren, sen det slets av då stadens innevånare hade lurat honom på pengar och han blev litet putt på dem och försökte komma in. Han sparkade på dörren också, så sprickan syns än. Karl den stores kvarlevor ligger i katedralen och tronen som han satt på kan man skymta på en läktare.

På stan finns många kuriösa sevärdheter, som en fontän med armar som går att ändra ställning på, ett uråldrig rådhus och en liten betongkruksträdgård på torget.

Där finns också ett brunnshus med vatten från varma källor, som smakar som att det är litet för mycket mineraler i.

I närheten ligger berget med både treriksmötet mellan Belgien, Nederländerna och Tyskland, och Nederländernas högsta punkt, som faktiskt verkar vara hela 322 meter enligt alla källor på nätet.

Vi tar en avstickare till Nederländerna, och den skriver jag om här.

Poolen på travemündecampingen

På hemvägen till Rostock campade vi på vår favoritcamping i Travemünde, som inte ligger vid havet, men som har en dammliknande pool med biologisk rening, näckrosor och vass.

Vi tar vägen förbi Wismar och inspekterar Sveriges sista koloni, en pittoresk småstad med vackra hus och ett stort torg.

Havstillgången är det dock dåligt med. Stranden i Warnemünde var så fullproppad med folk att vi inte fick plats. Det går säkert att hitta tillgängliga badställen, men vi hade inte riktigt tid innan båten gick.

Bilsemester 2014. Del 4: Nederländerna

Nederländernas tak.

Nederländernas högsta punkt besteg vi från Aachen. Vaalserberg är faktiskt hela 322 m.ö.h. och det var högre än jag trodde.

Därefter åkte vi till Amsterdam för att göra två saker: Gå på tekniska muséet och äta indonesisk mat.

Vi hade varit i Amsterdam året innan och tittat på bl.a. blomstermarknaden och Rembrandtststyn på torget. Hittade då en bra indonesisk restaurang på gatan med alla stånd där de säljer tulpaner och cannabisplantor, som serverade riestafel, en massa små rätter som serveras med ris. Läckert uppbyggd stad också, med kanaler som ett spindelnät runt centrum.

Tekniska muséet kom vi till på eftermiddagen, men vi skulle ha behövt mer tid. Där finns interaktiva utställningar om hur vatten går runt i staden och hur en fabrik fungerar och mycket mer. Spännande att utforska både för riktiga barn och förvuxna barn.

Indonesisk mat ska man äta i Amsterdam, för det finns många personer med ursprung i den gamla kolonin. Vi åt riestafel på samma krog som förra året. I år hade vi inte lika bråttom hem, så vi campade både här och i Travemünde på vägen.

Enligt guideboken finns det ingen camping i centrala Amsterdam, men vi höll inte med om det, kanske för att vår definition av "centralt" är annorlunda än deras. Campingen låg precis utanför centrum, men knappast utanför staden.

Vägen tillbaka till Tyskland tog vi över de vallar som byggts för att hålla havsvattnet borta. Det är en speciell känsla att åka på en motorväg med vatten på båda sidorna.

Bilsemester 2014. Del 2: Frankrike

Verdun

Fort de Douaumont

Det första stoppet i Frankrike var Verdun, där vi såg på slagfältet med några bunkrar som användes fram till första världskriget, och en krigskyrkogård. 

Det första var benhuset Ossuaire de Douaumont, där det finns en massa oidentifierade soldater begravda i en märklig byggnad som påminner litetgrann om en enorm ubåt.

I närheten finns också Fort de Douaumont, en läskig befästning med kanoner, sovsalar och hygienanläggningar, där fukten i betongen har hunnit bilda droppstenar under de 100 år som gått sen den användes.

En bit bort finns en annan bunker, Fort de Vaux, som liknar den första men även har en sjukhusvrå, en telegrafstation och ett brevduvehägn.

Campingen där vi bodde var så fin att vi stannade en dag extra. Poolen med vattenrutschbanor användes flitigt av oss i det varma och soliga vädret.

Paris och Versailles

Vår middag på Brasserie Flo

Det tog en dag för oss, inklusive rusningstidskön i ringen runt Paris, att ta oss till Versailles där vi siktat in oss på en av två campingar av helt olika lyxkaraktär. Vi hittade den lyxigaste och dyraste, Huttopia, först, så vi tog den eftersom det inte kändes som att vi hade tid och ork för mer funderingar just då. Det var fortfarande lågsäsongspris, så vi blev inte ruinerade, och den är fin, med pool och terrasserade campingtomter, om man som vi ber om en husvagnstomt istället för att bo på tältängen. Att jorden förvandlas till geggamoja vid minsta regn är inte campingens fel.

Dag två gjorde vi vårt fjärde besök i Paris. Vi började med att se Louvren en gång till, sen lunchpicknickade vi i en liten park mitt i stan, åkte till den lilla frihetsgudinnan som står i Seine och åkte sen tillbaka till centrala staden och åt på Flo. Det blev skajdjursplafond den här gången, till ackompanjemang av ett självspelande piano.

Temple d'amour

Nästa dag promenerade vi till slottet i Versailles. När vi såg kön till huvudbyggnaden tackade vi för att vi redan hade sett den, och styrde stegen mot Trianon och Marie Antoinettes hus, som hon använde som reträtt från staden, istället. Där var det betydligt lugnare och lagom mycket att se. De tre minipalatsen har praktfulla rum med fina möbler och de ligger i en elegant park med olika trädgårdar och dekorationer.

Loiredalen

Att huvudsyftet med att åka till Loiredalen var att titta på slott var inget jag förstod när jag var barn och åkte kanalbåt där. Landskapet är idylliskt och det finns gott om enkla campingar som tilltalade mina föräldrar. Visst var vi nog på något slott, men mest för att fika i cafét.

Loirestranden vid campingen

Det här besöket blev desto slottstätare. Vi bodde på en camping i Blois, som var litet mindre billig utan att vara direkt dyr, för den hade pool, något som visade sig helt onödigt eftersom det gick utmärkt att bada i floden och det är en gåta för mig att folk inte gör det. Jag gissar på tradition. Eller så är de rädda för att bli bitna av uttrarna som simmade omkring där på kvällarna.

Slottet i Blois består av fyra delar från olika tidsperioder: en gotisk från 1200-talet, en flamboyansk från ca 1500, en rennässansk från 1500-talet och en klassisistisk från 1600-talet. Rådsalen och kung Francois I:s sovrum är magnifika. Där finns också en del stuckaturdetaljer och konst utställda.

Bloggaren framför Chenonceau

Chenonceau är byggt rakt över floden. Där finns förutom gallerierna och sovrummen en labyrint i trädgården, ett välutrustat kök i källaren och ett kapell som förkläddes till vedbod under revolutionen.

Pagode de Chanteloupe

Pagode de Chanteloupe är det enda som återstår av ett slott som förstördes i revolutionen. Man kommer dit genom en japansk trädgård och kan klättra de 44 meterna upp för att se en svindlande vy. Vid utgången finns det en massa utomhusspel som var kul att testa.

Chambord är häftigt, för det har en dubbelspiraltrappa, där två personer kan gå åt varsitt håll utan att mötas. Litet läskigt i och för sig när man har små barn att hålla reda på och inte kan vara säker på att man ser dem på språng i trappan. Eftersom det är byggt som jaktslott rymmer det en hel del jakttroféer, och på takterrassen kan man se på utsikten över trädgården.

Leonardos slusskonstruktion

Cheverny tjänade som förlaga till Tintins slott, minus sidorna. Den privata våningen innehåller bl.a. barnkammare och hobbyrum, och i vapenrummet finns även en bärstol och andra resegrejer från 1600-talet. I orangeriet finns apelsiner och café. Tintinmuseét utanför slottet är kul, med en massa spännande specialeffekter från historier i böckerna.

I Amboise ligger Leonardo da Vincis grav, men det spännande slottet är Clos Lucé som ligger en liten bit bort. Förutom att Leonardo har bott där när han var på besök, så är hela trädgården fylld av hans uppfinningar, som man får pröva och leka med.

Pierrefonds och Compiègne

Torget i Pierrefonds

Sista anhalten i Frankrike gjorde vi för att se på tågvagnen som både tyskar och fransmän skrivit under kapitulationer i. I Compiègne finns förutom tågvagnen stora monument som berättar om hur de ärorika fransmännen besegrat de kriminella tyskarna. Själva stan och dess rådhus verkar det heller inte vara något fel på, men det åkte vi bara förbi som hastigast.

Vi hittade istället till den lilla pärlan Pierrefonds och en trevlig camping med mogna plommon på träden. Ett stort om än litet rekonstruerat slott låg på höjden och i stan fanns fina hus, en park med sjö och en nedlagd järnvägsstation.

Vi fortsätter till Tyskland.

Bilsemester 2014. Del 1: Östra och södra Tyskland.

Efter en traditionsenlig midsommarafton styrde vi mot Trelleborg på midsommardagen. Vi skulle ta nattfärjan mot Rostock, men färjor tycks inte gilla oss, så den gick sönder den här gången också. Vi blev omdirigerade mot Swinocije och det gick nästan lika bra, förutom att vi bestämde oss för att vända varvet och börja med Tyskland innan Frankrike.

Gustav II Adolfs kyrka

från Swinocije brände vi på ner till Lützen. Där gick vi på visning vid Gustav II Adolfs kyrka och såg ut över slätten där det berömda slaget ägde rum. Bredvid finns en park med promenadvägar och djur.

Vi tog in på en camping med en badplats som såg nedlagd ut. Sjön var pytteliten och gick att gå runt på en stig. Det var en trivsam camping med trevlig personal. Där fanns också en liten restaurang som vi åt på. Billigt var det också.

Julaffären i
Rothenburg

Nästa dag åkte vi söderut. Campade i Bamberg och fortsatte direkt till Rothenburg. Där tog vi en promenad på stadsmuren, strosade på stan över torget med rådhuset som har ett klockspel som vi tyvärr missade. Vi tittade också på den vansinniga julpyntaffären Käthe Wohlfahrt som säljer julsaker året runt, och köpte en adventskalender som souvenir.

Det fanns två små campingar bredvid varandra som såg rätt likvärdiga ut, så vi tog den som vi hittade till först.

Nästa dag tittade vi in i den lilla kyrkan bredvid campingen och fortsatte till Frankrike.

Jul i Åre

Att åka till fjällen över jul är ett säkert kort om man uppskattar snö. Fira hemma i all ära, men ordentlig julgransdans och färdigt uppdukat julbord förhöjer definitivt stämningen. Vi bodde på Tott hotell, i en minisvit för sex personer, med frukost och julbord i matsalen, och pentry på rummet för enklare matlagning övriga mål. Underbar utsikt över hela Åre och litet till hade vi också. Badet i nedervåningen, också med utsikt över hela dalen, tillbringade vi många timmar i. Där finns en sommarsjökall stor pool, bubbelpooler, bastu och en ännu litet kallare liten pool att svalka av sig i efter bastun. After ski med levande musik var vi på en dag, men det fanns nog där alla dagar även om vi hade annat för oss.

Fördelen med just Åre är att det finns både långa elljusspår och flera belysta backar, så att timmarna med varierad skidåkning blir fler än de få ljusa timmar som erbjuds vid jultid på den breddgraden. Redan första kvällen, efter att vi hade checkat in på hotellet, ätit sen lunch och gjort oss hemmastadda, testade vi spåren i Björnen. Det var både fint och lättåkt.

I högsta backen på Åreskutan

Nästa dag var det dagen före julafton, och vi ville testa backarna. Barnen julpysslade på förmiddagen och gjorde julgransprydnader och klädde granen. Alla backar var inte öppna, men vi kom hela vägen från Rödkullen till Björnen, och jag tror inte att det var många backar förutom de runt VM8:an som vi åkte i fler gånger än en. Kabinbanan och en gondollift gick ända upp till toppen av liftsystemet den dagen. Det var bara en svart backe öppen på högzon, och den var isig och sönderåkt, men det var inte brant hela vägen och alla mina ben verkade hela när jag kom ner, så den kan inte ha varit omöjlig att åka ens för en medelmåtta.

Julgransdans på Åre torg

Tredje dagen var det julafton och då tog vi en liten tur i Ullådalen, som visade sig vara fantastiskt fint, så vi bestämde oss för att göra en dagsutflykt där på juldagen. Sedan tog julfirandet vid. Det var utomhus på Åre torg, så det kändes som midsommarafton fast på vintern! Där serverades glögg och pepparkakor, sen var det allmän julgransdans med dragspelare och fullt av folk i allehanda fotbeklädnader inklusive slalompjäxor. Till sist kom tomten och tomtemor med häst och vagn, och några nissar som delade ut gosedjur till barnen. På kvällen, när vi badat och haft julklappsutdelning på rummet, kom samma tomtar till hotellet och delade ut de julklappar som vi lämnat in i receptionen på förmiddagen. Efteråt åt vi julbord. Det var väldigt traditionellt, inga överraskningar, men mycket bra. Sedan spelade vi biljard och åkte pulka i Tottbacken.

På tur i Ullådalen

Juldagen började vi med julotta i Åre kyrka, som är en vacker 1100-talskyrka. Efter frukost tog vi skidorna längs samma led som dagen innan i Ullådalen, men litet längre, och åt lunch ute på fjället. Vi tittade också litet på Duveds kyrka som är större och nyare än Åre kyrka, och byggd i trä med dekorationsmålad Jesus. Den kvällen var kvällsåkningen i två av backarna runt VM8:an öppen igen, så vi åkte några åk där också som avslutning. Sagostigen "I jättars fotspår" var igång, och vi stannade till vid högtalarna längs backen, där det berättades historier om jätten Rut på Skut och andra jättar och människor på Åreskutan och bergen runtomkring.

På annandagen åkte vi hem. Vi stannade till i Åre chokladfabrik och köpte godis, men tillverkningen var inte igång, så det såg vi inget av. Getmesetryffeln var den smaken vi var mest nyfikna på, och det passar faktiskt! Messmör är ju litet sött och har en dragning åt kolahållet, så gillar man det är det värt att prova. Glöggtryffeln smakade mest russin, men god var den.