Det var lika strålande väder när vi lämnade Koh Chang som det har varit de senaste tre dagarna. Det kändes lite synd att lämna ön men jag vill ju se Bangkok också. Blev upphämtad med en minibuss som kör hela vägen till Bangkok. Smidigt. Kom till hotellet ganska sent på eftermiddagen så jag gjorde inget mer den dagen.
Nästa dag åkte jag på utflykt med min systers thailändska svägerska med familj till gamla huvudstaden Ayutthaya. Vi såg en Buddha som var så stor så den inte fick plats på bild.
Efter en fantastisk lunch med en massa goda rätter utvalda av experterna i mitt sällskap slank jag in i det gamla stadstempelområdet en stund.
Sen åkte vi till nån sorts flytande marknad där jag tog en båttur runt området medan de andra shoppade, för jag hade ju redan klarat av min souvenirshopping.
Dagen därpå tänkte jag klara av måste se-grejerna så jag hade det gjort. Emerald Buddha-templet och Grand Palace var jättevackert, jättevarmt, jättefullt av folk och jättedyrt. Där ingick också drottning Sirikits textilmuseum som faktiskt var riktigt fint. Ett plus till var att en föreställning med Thailändsk Khon-dans på kungliga Sala Chalermkrung-teatern, inklusive buss dit, också ingick. Väldigt fint. Väldigt likt Apsaradansen som jag såg i Siem Riep.
Efter det gick jag direkt till kajen där båtarna till Wat Arun går. Ett till jättedyrt turistpris för att se templet där väggarna pryds av porslinstallrikar, trasiga och hela, och där tydligen Buddhas reliker ligger i tornet.
När jag kom tillbaka och skulle gå in på Wat Pho blev jag bara less, både på tempel och svinhöga turistpriser så jag sket helt enkelt i det och gick på Thaiboxning istället. Det kostade ju också en del men det var det åtminstone värt. En helkväll som var underhållande hela tiden. Det höll på i 3 1/2 timme och skulle ha hållit på längre om inte de två sista matcherna hade slutat med knockout rätt tidigt. Lite avhugget men kul för dem som vann.
I morgon ska jag byta hotell för det jag bor på har ingen bagageförvaring, och jag tänker inte släpa väskorna till Khaosan Road för någon förvaring där. Jag tog det närmaste hotellet som inte är svindyrt.
Efter bagagetransporten morgonen därpå gick jag en promenad till blomstermarknaden, de indiska kvarteren och Chinatown. Hamnade på en lång marknadsgatan som gick hela vägen från Indien till Kina kändes det som. Tittade på några kinesiska tempel och åt kinesisk street food.
När jag checkat in på hotellet och vilat lite på rummet gick jag till Siam museum, ett trevligt museum som försöker besvara frågan: Vad är thailändskhet?
Sedan tog jag tunnelbanan till Mahanakhon för att gå på skywalken och titta på solnedgången. Insåg att jag inte är helt befriad från svindel när jag skulle gå ut på glasplattan 300 m över marken. Häftig upplevelse, och solnedgången var vacker.
Biljett och fika-paketet var dock dåligt. Det var för begränsat urval fika och det var på panoramafönstervåningen på 74 trappor där det knappt fanns sittplatser. Hade hellre betalat lite mer och suttit på taket.
När jag kom tillbaka ville jag testa nattlivet på Khaosan Road, och det var livligt. Tog en öl och snacks i form av friterade gräshoppor, larver och grodor. Faktiskt riktigt gott. Det fanns de som testade skorpioner också men det kändes dels läskigt, dels dyrt. Orm hade jag kunnat testa men det var jättedyrt.
Ny dag idag, och jag började med att åka till Erawanhelgedomen och offra lite blommor och rökelse för kärleken. Man köpte ett set med fyra blomstergirlanger och rökelse, så skulle man lägga en girlang för varje ansikte på statyn, som pekade i fyra väderstreck. Tog en sväng in på Central World, som är ett så jättestort köpcentrum att jag hade blivit lite stressad om jag hade varit mer shoppingintresserad. Mittenhålet var läckert.
Åkte vidare till John Thompson-huset och upplevde historien om amerikanen som förälskat sig i Thailand under kriget och byggt ett hus med thailändsk inspiration i sin egen stil. Mycket vackra saker finns där och en liten utställning om hans tygdesign.
På kvällen teatermiddag på Asiatique riverfront med både thaidans och calypsokabaret. Hittade ett så billigt paketpris så jag kunde inte låta bli. Det fanns en massa middagskryssningar också men jag åkte båt dit istället. Och hem, det gick gratisbåtar till kajen bredvid.
Asiatique riverfront bjöd på lite intressant stads-, handels och industrihistoria. Det var ett stort marknadscentrum förr i världen. Inte många spår kvar, nu är det ny marknads- och nöjesplats.
Teatermiddagen var inte så märkvärdig. Maten var god, thaidansen ok och showen var väl sådär, tyvärr playback rakt igenom men de dansade i alla fall själva.
På vägen hem skulle jag byta till buss 1 vid grsnnkajen enligt killen i färjeläget. Men den gick bara till Chinatown. Åtminstone halvvägs, så jag tog en promenad hem.
Sista dagen i Bangkok började jag med Nationalmuseet. Ett av Asiens största museer, men eftersom de två bygdemuseer som jag tyckte verkade vara mest intressanta i stan var stängda för renovering så fick det bli det här, och det var helt ok som substitut. Där finns massor av vackra konstföremål av alla slag från alla tider: sten-, och trähuggerier, metallföremål, keramik, porslin, musikinstrument, pärlor, möbler... En stor del var från ett gammalt kungapalats. Så finns där förstås ett tempel med fina statyer och väggmålnigar.
Sen tog jag en båttur på floden till Talat Noi, ett område med lite marknad, mat och väggmålningar, tog en promenad till tunnelbanan och åkte till Lumpiniparken, som kallas Bangkoks central park. Inte lika stor som den i New York, men bilderna av parkerna ger lite samma känsla. Avkopplande att promenera lite, picknicka lite och titta på de för den typen av parker obligatoriska trampbåtarna.
Tog båten tillbaka till hotellet också, hämtade väskorna och åkte till Suvarnabhumiflygplatsen för den långa resan hem.
