Reseberättelser: Sapa, Ninh Binh och mera Hanoi.

SAPA

Nyfiken på stan tog jag tidiga morgon bussen direkt till Sapa. Betydligt större stad, större väg dit och allt. Själva stan är bara en stad, men kommer man runt hörnet på sista huset finns den fantastiska utsikten där.

Jag tog bergbanan till basstationen för linbanan till Fansipan, Vietnams högsta berg, men toppen låg i moln så ta linbanan kändes inte värt. Bergbaneresan var värd, vackra vyer över dalen, men området runt basstationen var komiskt överexploaterat.

Efter det gick jag på Sapa museum som är ett litet fint hembygdsuseum om staden och folken i området.

Till middag ville jag ha något lokalt och beställde en fiskrätt där det var meningen att man skulle rulla sima egna vårrullar. Spännande och gott men jag kände mig jätteklantig som inte lyckades så bra. Jag som tycker att jag börjar bli bra på att äta med pinnar och så ska de krångla till det ännu mer!

Sen tog jag bussen till Lao Cai och tåget tillbaka till Hanoi.

MERA HANOI

Jag försökte med Ho Chi Minh en gång till men själva gubben får man tydligen inte se alls. Däremot får man se hans hus, hans bilar och hans fiskdamm.

Därefter gick jag till Fängelsemuseet som är som ett skräckkabinett med dockor i bojor, giljotun och dödsceller. Det finns presentationer av en hel del fängslade politiska fångar och ett minnesmonument. Några rum handlar om hur fängelset sedan användes för amerikanska krigsfångar, men under betydligt bättre omständigheter förstås.

På kvällen ville jag testa Cha Ca, men alla ställen som skulle servera det verkade stängda. Till slut tröttnade jag, gick till gatan med samma namn och slank in på ett sunkigt hak som åtminstone hade rätten. Sen råkade jag hamn på backpackerhaket Mad Monkey och råkade i samspråk med några riktiga långresenärer med jobb och allt, varav en hävdade bestämt att jag var dubbelgångare till någon i Gandhi-familjen.

NINH BINH

Turen jag hade bokat via hotellet började med en moppetur till en fullsatt buss och ca 2 timmars bussresa, exklusive paus. Jag hade sällskap med en trevlig filippinsk dam och hennes son med pojkvän. Första stoppet var ett tempel som berättade om de två kungar på 1500-talet som lade huvudstaden i Ninh Binh för att kort därefter flytta den till Hanoi. Det var fullt av folk så vi kom bara in i det andra templet.

Sen åt vi lunch och åkte på roddbåtstur bland bergen som ser ut som Halong men utan hav. Åkte genom några grottor med droppstenar som droppade på oss. Fick låna ett paraply annars hade jag blivit uppbränd av solen. Nästa gång ska jag ta med ett eget. De skyddar ju mot regn också.

Till sist skulle vi klättra upp på ett berg. Det angavs vara 500 trappsteg till toppen men det finns en mindre topp som är enklare, men det kändes ju mesigt.

Väl uppe var jag helt sjöblöt. Undrar om det är sant att jag läste att nordbor har fler svettkörtlar än asiater och det är därför jag svettas mest? Det var klättring på vassa stenar längs draken på toppen och mycket folk och kö, men kul och fint.