Snart ensam på andra sidan jorden

Vad har jag gett mig in på? Jag var så kaxig när jag köpte biljetter och tänkte att alla 20-åringar klarar detta, så varför skulle inte jag? Samtidigt som jag längtar är jag orolig för en massa saker: Tänk om jag har missuppfattat visumreglerna och inte kommer in i landet, tänk om jag reagerar med överstress om mina bokningar inte går som de ska, tänk om jag blir rånad och bestulen. Jag gick till och med till resebyrån och frågade hur man gör när man flyger, för det har jag inte gjort på 6 år och då var det helt annorlunda än gången innan.

Men lugn, nödplan: Vietnam och Thailand har jag dubbelkollat med både Swedenabroad och ambassaderna, och alla åker dit utan att söka visum innan. Om jag inte kommer in i Kambodja får jag vänta några dagar och göra ett nytt försök, annars går det flyg från Ho Chi Minh-staden till Bangkok. Samma sak om tågen inte går, det finns fler sätt att resa och det finns alltid något ledigt hotellrum. Jag ska ha så lite värdesaker på mig som det bara går, och spara alla bilder online, för de är värdefulla för mig och går inte att ersätta.

Och ensam är väl att ta i. Det finns 100 miljoner vietnameser och en massa andra utländska turister.

Jag har gjort de flesta förberedelserna och inköpen. En väckarklocka för att dubbelsäkra om telefonen är urladdad. Jag ska ta passbilder för det står ibland att man måste ha det till Kambodja, det verkar oklart, men det lugnar mig. Till alla länder verkar man behöva utresebiljett och hotellbokning. Lika bra att boka, man kan ju ta det ombokningsbart om det går.

Jag bokade resa till Bac Ha också. Ska vara lite lugnare än Sapa och lika vackert.

Det blir nog jättebra det här.