Robben Island och Stellenbosch

2 juli. Tog shuttlen till Waterfront kl 9 för att åka till Robben Island med 11-turen, som innebar båt redan kl 10:15. 

Det tog nästan en timme till ön. Väl där blev vi visade till bussar för en tur runt ön, leprakyrkogården, två kyrkor och några andra saker som hade med andra personer än Nelson Mandela att göra. Guiden verkade tycka att Mandela var lite överskattad för det var så många slm varit med i kampen mot apartheid, och han tackade också oss alla turister och våra länder för vårt stöd.

Ön var alltså leprakoloni ett tag, men innan dess hade man satt infödingshövdingar där. Några hade rymt, genom att åka flotte och simma! 7,5 km!

Sen kom vi till fängelset och fick först se en stor sovsal där det bott en massa fångar, ocv sen Nelson Mandelas cell som var mindre än jag trodde.

När vi kom tillbaka till Waterfront gick jag på akvariet för att trösta mig lite för att den dykning med hajar som jag hade bokat in dagen efter blev installd pga dåligt väder på sjön. Allt är så väderberoende så man behöver några dagar i reserv.

Men jag fick i alla fall se lite hajar, andra havsdjur och växter, ett konstnärligt manetgalleri, gungande kelp och fler pingviner. Det finns en klapp- och goshörna också där man kunde klappa på någon hårig rund sak som jag glömde fråga om namnet på.

Köpte lite souvenirer, säkert till hutlöst överpris men då har jag det gjort. Tog sen shuttlen tillbaka till hotellet där jag åt i restaurangen som hade en trubadur som spelade i kväll.

Dagen efter blev det vinprovning istället för hajdykning. Vi åkte till två vingårdar i Stellerbosch, Marianne, där de hade biltong (torkat kött) som tilltugg och Fairview, där de har ost som tilltugg. 6 viner på varje gård. Det var lite för många, hade hellre velat smaka mer av lite färre viner men jag är nog inte riktigt vinprovartypen.

Staden Stellenbosch var också fin. Och så säker att de boende inte ens har galler i fönstrena sa guiden.

Townshipsen utanför Kapstaden var mindre charmiga. Plåtskjul, olagligt inkopplad el och lite bajamajor här och var. Det byggs en massa små tegelhus som townshipinvånarna står i kö för att få flytta till, för att bli av med slummen.

Efter turen vågade jag mig ut i kvarteren runt hotellet. Woodstock är en stadsdel på uppgång. Unga människor köper hus och rustar upp så det förfinas.

På kvällen var det informationsträff inför bussresan. Vi är 12 personer från olika länder men det kommer att ansluta fler från Etosha. I morgon bär det av!