Första dagen i Hanoi.

Allt gick bra! Värsta missödet var att jag råkade spara 2 st 250 ml vattenflaskor från första flyget, som de tog i säkerhetskontrollen i Bangkok. Jag fick köpa en ny för 10 bhat, alltså typ 3 spänn.

Det är visst bara jag som vill få lite resekänsla på flyget. Jag tittar ut och ser på positionen på kartan och försöker känna igen det jag ser. 

Vackert var det över bergen i norra Turkiet. Höga berg med snöfläckar och små byar med vindlande vägar till. Olika färger, röda stråk i det grå.

Efter bytet i Bangkok var det bara moln och i Hanoi regnade det. Stod i kö i passkontrollen en timme och när jag kom fram tog det 30 sekunder, sen var jag inne i Vietnam!

Tog en taxi till hotellet som verkar mysigt. Fönster åt trapphuset som är som en ljusgård, mycket bättre än de hotell som inte har fönster alls, vilket är vanligt. Takterrass finns det också. 

Gick ut på stan och det är mycket intryck! Det är sådär som man föreställer sig en asiatisk stad, massor av folk, moppar som tutar, cyklar, trottoarerna går inte att gå på för butikerna läcker ut.

Passerade några tempel. 

Jag gick till Thang Long vattendockteater och köpte en biljett. Det var inte alls fullbokat. 

Det ligger precis vid Hoan Kiem-sjön, där en stor gyllene sköldpadda tog kejsare Ly Thais magiska svärd, som han bekämpade kineserna med, för att återföra det till de heliga ägarna. Jag tog en liten promenad där.

Vattendockteatern var helt fantastisk! En musikteater med traditionell musik och sång, och dockor som dansade i vattnet. Allt var på Vietnamesiska och hade inte kunnat vara annat, men det gick bra ändå.

Snart ensam på andra sidan jorden

Vad har jag gett mig in på? Jag var så kaxig när jag köpte biljetter och tänkte att alla 20-åringar klarar detta, så varför skulle inte jag? Samtidigt som jag längtar är jag orolig för en massa saker: Tänk om jag har missuppfattat visumreglerna och inte kommer in i landet, tänk om jag reagerar med överstress om mina bokningar inte går som de ska, tänk om jag blir rånad och bestulen. Jag gick till och med till resebyrån och frågade hur man gör när man flyger, för det har jag inte gjort på 6 år och då var det helt annorlunda än gången innan.

Men lugn, nödplan: Vietnam och Thailand har jag dubbelkollat med både Swedenabroad och ambassaderna, och alla åker dit utan att söka visum innan. Om jag inte kommer in i Kambodja får jag vänta några dagar och göra ett nytt försök, annars går det flyg från Ho Chi Minh-staden till Bangkok. Samma sak om tågen inte går, det finns fler sätt att resa och det finns alltid något ledigt hotellrum. Jag ska ha så lite värdesaker på mig som det bara går, och spara alla bilder online, för de är värdefulla för mig och går inte att ersätta.

Och ensam är väl att ta i. Det finns 100 miljoner vietnameser och en massa andra utländska turister.

Jag har gjort de flesta förberedelserna och inköpen. En väckarklocka för att dubbelsäkra om telefonen är urladdad. Jag ska ta passbilder för det står ibland att man måste ha det till Kambodja, det verkar oklart, men det lugnar mig. Till alla länder verkar man behöva utresebiljett och hotellbokning. Lika bra att boka, man kan ju ta det ombokningsbart om det går.

Jag bokade resa till Bac Ha också. Ska vara lite lugnare än Sapa och lika vackert.

Det blir nog jättebra det här.

Äntligen börjat boka!

Nu har jag bokat två hotellnätter i Hanoi, efter en eftermiddags vånda över vad jag skulle välja. Det kändes ganska bra först, eftersom det finns gott om hyfsade hotell för 200-300 kr natten, men sen blev det jobbigt för att det fanns så många att välja på. Till slut kom jag på att jag naturligtvis borde ta det med de bästa recensionerna och med frukost, eftersom jag tänkte åka på kryssning i Halong och Lan Ha-vikarna tredje morgonen och då är det ju bra med frukost serverad på hotellet. Sen skickade jag en bokning till en kryssning också, men den är inte bekräftad än.

Nu har jag fått hem alla böcker jag har beställt och börjat läsa Krigets sorger, som verkar lovande. Och jag har kommit på att medan vietnameserna dominerar på bokfronten så dominerar thailändarna inom film. Jag har redan sett två av alla som finns på filmkanalerna: Hunger och Doi Boy. Båda var riktigt bra. Enligt en någorlunda pålitlig källa ligger det något i att den skilda tillgången på medier litegrann speglar landsinvånarnas intressen.

På måndag är det 6 veckor kvar. Mindre tid än jag kommer att vara ute och resa. Det närmar sig, och det känns bra att veta vart jag ska ta vägen första dagen i Vietnam.

Åtta veckor kvar

Inget bokat än, förutom flygbiljetterna dit och hem då. Men jag har nog bestämt mig för att inte planera runt marknaden i Bac Ha. Kanske jag ska vänta med bokningen av bergsresan lite till och bara boka några nätter i Hanoi och Lan Ha-kryssningen? Och den långa resan till Saigon. Jag ska nog stanna i Hue och Hoi An några dagar. Då behöver jag inte vara låst till det enda tåget som går från Hanoi på kvällen och kommer fram till Saigon på morgonen heller.

Jag beställde 4 böcker i går:

"Kambodja berättar: Bladen faller långt från stammen" som är en novellantologi med författare från landet och den enda boken jag hittade från Kambodja.

"Skogens salt" av Nguyên Huy Thiêp, en vietnamesisk novellsamling som anses vara klassisk.

"Krigets sorger" av Bao Ninh, som ska vara den bästa skildringen av det amerikanska kriget sägs det.

"Ett dammkorn under dina fötter" av Khamsing Srinawk, en thailändsk novellsamling som också sägs vara klassisk och den enda boken från Thailand som jag hittade på svenska. 

Det ska finnas en till översatt till svenska, "Sightseeing" av Rattawut Lapcharoensap, men den hittade jag bara på engelska och jag ids inte läsa på engelska.

Så började jag se serien "Sympatisören" på en av filmkanalerna igår. Det är ju en bok från början, men om jag ser den som film får jag höra lite vietnamesiska också. Och det var jättekul för jag kunde faktiskt urskilja några ord!

En reseryggsäck, alltså dagtur/handbagage, har jag också införskaffat. En som går att vika ihop och stoppa in i en liten påse. Men viktigast är att den inte är tung och skrymmande för jag lär ju packa allt i packpåsar ändå, så den får fungera som en sån. Och jag hoppas att jag får ta stora ryggsäcken som handbagage. Det har jag gjort förr, den är inte så stor.

Nu så hoppas jag att jag snart kommer igång och bokar några hotellnätter och kryssningen.

Resfeber: Planering inför sommarresan till Sydostasien.

Nu är det bara 10 veckor kvar tills jag åker iväg på det största reseäventyret på många år: 7 veckors rundresa i Sydostasien, med tåg och lokalbuss och vad det nu blir. Backpacking lär det kallas, vad nu det betyder; att man packar i en ryggsäck, som om jag någon gång skulle ha packat på något annat sätt?

Planeringen är i full gång. Flygbiljetterna är köpta. Passet är fixat. Guidebok har införskaffats. Jag har börjat med vaccinationer, och med tanke på att jag nu har hört flera stycken oberoende av varandra som har blivit jättesjuka i denguefeber så kommer jag att köra på allt.

Jag försöker lära mig lite Vietnamesiska och Thailändska. Khmer borde jag också lära mig några ord på men det verkar svårt och skriftspråket ser om möjligt ännu mer komplicerat ut än det Thailändska. Vietnamesiska känns nästan som fusk; de skriver ju med latinska bokstäver. Fransmännens förtjänst. Det är lite prickar och streck på bokstäverna, men man kan i alla fall läsa på ett ungefär vad det står. 

Litteratur från länderna, översatt till svenska, har jag letat och listat. Jag har hittat en novellantologi från Kambodja, två böcker från Thailand, plus en på engelska, och hundratals från Vietnam. Mest förstås om "det amerikanska kriget" som det heter där. Just nu lyssnar jag på "När bergen sjunger" av Phan Que Mai Nguyen, som ljudbok på Biblio. Där finns fler.

Det börjar bli dags att boka lite också. Jag landar i Hanoi den 24 juni och åker från Bangkok den 11 augusti. Första veckan känns bra att ha planerad så jag inte behöver ge mig in i bokningsdjungeln det första jag gör i en helt ny världsdel. Jag vill gärna åka till bergen och vandra och på kryssning i Lan Ha-viken, och gå på någon konsert och vattendockteater. Och ska jag åka nattåg till Saigon sen borde jag boka det så att inte sovkupéerna tar slut. Just nu funderar jag på om jag ska stanna några dagar i Hoi An också, istället för att åka non stop genom hela Vietnam.

Men väl i Saigon blir det bra att bara köra på känn och lösa det längs vägen. Kanske Mekongdeltat, Phnom Pehn, Angkor Wat förstås, ett av huvudmålen med resan, någon badort, gärna mot slutet när jag säkert är lite restrött och troligen längtar efter någon västerlänningsanpassad turistort.

Jag fortsätter med min planering, det är ju en del av resan att drömma, planera och längta.

Västland till Älvkarleby

Klockan 16:42 den 5 maj 2023 satt jag på det avgående tåget från Uppsala centralstation. Efter byte till buss i Tierp anlände jag till Västlands kyrka en timme senare. Leden passerar kyrkan på en grusväg och fortsätter in i skogen efter några hundra meter. Det första sträckan går igenom en lite sorglig John Bauer-trollskog som med tiden blir något mer varierad. Det är med få undantag lättgånget fram till dagsetappens slut, Honolulukojan, en stuga med övernattningsmöjligheter och grillplatser mitt ute i skogen, ungefär 6 km, ca 2 timmars vandring, från Västland, i närheten av Trusksjön, som har hetat Träsksjön tidigare.

Dagen därpå fortsatte färden genom skogen, till en början bitvis mer svårframkomligt med stenar, grenar och vattenpölar. Leden går sedan genom Marma by innan den kommer fram till vindskyddet vid Dalälven, min lunchplats. Resten av vandringen följer älven, så nu känner man att man har kommit en bit från den vanliga hemmanära skogen. Det är väldigt lättgånget över gräsmattor på badplatser och genom parker i Marma och norrut. Dagsetappens slut blir i Gropholmarnas naturreservat. Där finns ett vindskydd med eldplats. Det var redan en familj där, men de bodde i tält och jag satte upp hängmattan, sen satt vi och pratade vid elden på kvällen.

Sista biten till Älvkarleby tog bara en timme att gå, först på en vacker promenadstig genom skogen vid älven, sedan över kraftverksdammarna som gav lite Sourva-känsla.

Utenätter hösten 2022 och våren 2023

Nu har jag gjort detta så länge att jag inte behöver tvinga in en utenatt precis varje månad bara för sakens skull. Men de flesta månader har jag i alla fall varit ute.

September

Invigningshajken med scouterna vid Dragontorpet. Sov i eget tält på gräsmattan i år.

Oktober

Gick till det andra vindskyddet vid Siggefora, halvvägs in på rundslingan. Övade på konststycket att slå upp tältet i mörker utanför vindskyddet, och fick en väldigt vacker höstutflykt.

November

Åkte ut till Vreta udd och satte upp tältet för en avkopplande natt.

December hoppade jag över. Det är så mycket annat som ska hinnas med på helgerna då.

Januari 2023

Kamintältshajk vid Dragontorpet. Spännande att vara med om. Vi sov ungefär 10 scouter och ledare i det stora tältet, sjöng mobiltelefonkaraoke på kvällen och turades om att sitta eldvakt en timme var under natten.

I februari blev det skidresa utan tält igen. Men tre dagars friluftsaktiviteter i Hassela är inte helt fel även om övernattningen sker på hotell.

Mars

Gick ut i skogen utanför oss och satte upp tältet för en till avkopplande natt.

April

Hängmatteutflykt vid Vreta udd. Jag börjar känna mig som en stammis där nu.

Maj

En utenatt per vecka hittills. Första helgen blev det vandring på Upplandsleden från Västland till Älvkarleby, etapp 15 och 16. En natt i stuga och en natt i hängmatta. Andra helgen upprepades sista delen av samma sträcka, med ett gäng scouter. Plötsligt hade träden slagit ut och det var mycket grönare än förra helgen, när vi slog upp våra tält på den forna hängmatteplatsen.