Halong och Cat Ba

Hav, klippor, djungel och regn. Tvådagarskryssningen till Halong och Lan Ha-vikarna var underbar. 

Bussen hämtade från hotellet och sen åkte vi runt och hämtade några andra, totalt bara 9 personer varav två smekmånadspar och ett par som ska gifta sig i november. 

Regn som vanligt på morgonen. Regnponcho verkar helt rätt i Hanoi, alla har det, så jag är nöjd med att jag köpte en. 

När vi hade gjort slutbetalning på kontoret och körde ut från stan hände det största missödet hittills, när bussen körde in i bilen framför vid ett trafikljus, lätt hänt i den täta trafiken och vi hade ju ingen fart så det var ingen fara, vi blev bara stående en stund. Upptäckte först då att bussen inte hade några bälten. Upptäckte senare att det fanns flytvästar på båda båtarna, cykelhjälmar på cyklarna och bälten i bussen hem så det var ju bitvis tryggt. 

På vägen besökte vi en pärltillverkare, tydligen standard här. 

Från Halong city åkte vi liten båt till kryssningsbåten. Fick en hytt med panoramafönster och fransk balkong.

Vi åt lunch och kryssade bland klippöarna i några timmar.

När vi hade åkt ut en bit i viken hämtade vi öppna kajaker och paddlade en runda. Vi paddlade till en öppen grotta vars enda ingång är en låg båge i klippan, och en sväng runtom öarna. 

Två av killarna försökte klättra upp på en klippa från kanoten men bara en lyckades. Sen badade vi från kanoterna. Och kom upp i dem utan att de välte. Jag fick närkontakt med en liten krabba med lila klor som satt på en klippa och tittade på mig och klapprade med klorna. Men vi slogs inte. 

När vi kom tillbaka till båten badade vi igen och hoppade från taket på den lilla transportbåten. Det var kul.

På kvällen rullade vi vårrullar och sen åt vi. Detta var mat som jag bara måste ta en bild på. 

På kvällen sjöng vi karaoke men drinkarna var dyra så jag höll mig till öl.

Andra dagen gick vi upp tidigt för att åka till Cat Ba. Vi cyklade genom ett landskap som påminner om tropiska växthuset i Uppsala bara mycket större och lite mer backar. Vi kom fram till en liten by med sjukstuga och skola och ett ställe där vi fick testa fiskpeeling. Skumt.

Det kom en äkta tropisk störtskur där så vi tog en tuk tuk tillbaka istället för att cykla. 

Sen kryssade vi tillbaka till Halong city medan vi åt tidig lunch bestående av friterad krabba, friterad bläckfisk, friterade räkor, friterad sötpotatis och vårrullar. Friterade. 

Många intryck i Hanoi

Idag har jag varit på Vietnams antropologiska museum. Väldigt fint. Ett hus med en massa vackra saker, vardagsföremål, tyger och musikinstrument från Vietnams många väldigt olika folkgrupper, en utomhusutställning med byggnader från Vietnams alla hörn och ett hus med saker från övriga Asien och lite från Oceanien och andra världsdelar.

Några hus:

En lång båt:

Vattendockteater:

Grav. De är verkligen engagerade i fruktbarhet. 

Museet är lagom stort för ett lugnt dagsbesök men jag höll på att få lite panik när restaurangen på området visade sig vara stängd, just idag. De hade dock en drickaautomat så jag köpte ett par vitamindrinkar med någon söt apelsinjuice-mjölk-blandning, och det fick duga som lunch. 

Jag tog motorcykeltaxi dit och hem. Ny erfarenhet. Säkert farligare än bil men vi hade i alla fall hjälm. 

Sen testade jag en ny restaurang och de hade groda i en lagom stark gryta. Jättegott men svårt att äta.

Första dagen i Hanoi.

Allt gick bra! Värsta missödet var att jag råkade spara 2 st 250 ml vattenflaskor från första flyget, som de tog i säkerhetskontrollen i Bangkok. Jag fick köpa en ny för 10 bhat, alltså typ 3 spänn.

Det är visst bara jag som vill få lite resekänsla på flyget. Jag tittar ut och ser på positionen på kartan och försöker känna igen det jag ser. 

Vackert var det över bergen i norra Turkiet. Höga berg med snöfläckar och små byar med vindlande vägar till. Olika färger, röda stråk i det grå.

Efter bytet i Bangkok var det bara moln och i Hanoi regnade det. Stod i kö i passkontrollen en timme och när jag kom fram tog det 30 sekunder, sen var jag inne i Vietnam!

Tog en taxi till hotellet som verkar mysigt. Fönster åt trapphuset som är som en ljusgård, mycket bättre än de hotell som inte har fönster alls, vilket är vanligt. Takterrass finns det också. 

Gick ut på stan och det är mycket intryck! Det är sådär som man föreställer sig en asiatisk stad, massor av folk, moppar som tutar, cyklar, trottoarerna går inte att gå på för butikerna läcker ut.

Passerade några tempel. 

Jag gick till Thang Long vattendockteater och köpte en biljett. Det var inte alls fullbokat. 

Det ligger precis vid Hoan Kiem-sjön, där en stor gyllene sköldpadda tog kejsare Ly Thais magiska svärd, som han bekämpade kineserna med, för att återföra det till de heliga ägarna. Jag tog en liten promenad där.

Vattendockteatern var helt fantastisk! En musikteater med traditionell musik och sång, och dockor som dansade i vattnet. Allt var på Vietnamesiska och hade inte kunnat vara annat, men det gick bra ändå.

Snart ensam på andra sidan jorden

Vad har jag gett mig in på? Jag var så kaxig när jag köpte biljetter och tänkte att alla 20-åringar klarar detta, så varför skulle inte jag? Samtidigt som jag längtar är jag orolig för en massa saker: Tänk om jag har missuppfattat visumreglerna och inte kommer in i landet, tänk om jag reagerar med överstress om mina bokningar inte går som de ska, tänk om jag blir rånad och bestulen. Jag gick till och med till resebyrån och frågade hur man gör när man flyger, för det har jag inte gjort på 6 år och då var det helt annorlunda än gången innan.

Men lugn, nödplan: Vietnam och Thailand har jag dubbelkollat med både Swedenabroad och ambassaderna, och alla åker dit utan att söka visum innan. Om jag inte kommer in i Kambodja får jag vänta några dagar och göra ett nytt försök, annars går det flyg från Ho Chi Minh-staden till Bangkok. Samma sak om tågen inte går, det finns fler sätt att resa och det finns alltid något ledigt hotellrum. Jag ska ha så lite värdesaker på mig som det bara går, och spara alla bilder online, för de är värdefulla för mig och går inte att ersätta.

Och ensam är väl att ta i. Det finns 100 miljoner vietnameser och en massa andra utländska turister.

Jag har gjort de flesta förberedelserna och inköpen. En väckarklocka för att dubbelsäkra om telefonen är urladdad. Jag ska ta passbilder för det står ibland att man måste ha det till Kambodja, det verkar oklart, men det lugnar mig. Till alla länder verkar man behöva utresebiljett och hotellbokning. Lika bra att boka, man kan ju ta det ombokningsbart om det går.

Jag bokade resa till Bac Ha också. Ska vara lite lugnare än Sapa och lika vackert.

Det blir nog jättebra det här.

Äntligen börjat boka!

Nu har jag bokat två hotellnätter i Hanoi, efter en eftermiddags vånda över vad jag skulle välja. Det kändes ganska bra först, eftersom det finns gott om hyfsade hotell för 200-300 kr natten, men sen blev det jobbigt för att det fanns så många att välja på. Till slut kom jag på att jag naturligtvis borde ta det med de bästa recensionerna och med frukost, eftersom jag tänkte åka på kryssning i Halong och Lan Ha-vikarna tredje morgonen och då är det ju bra med frukost serverad på hotellet. Sen skickade jag en bokning till en kryssning också, men den är inte bekräftad än.

Nu har jag fått hem alla böcker jag har beställt och börjat läsa Krigets sorger, som verkar lovande. Och jag har kommit på att medan vietnameserna dominerar på bokfronten så dominerar thailändarna inom film. Jag har redan sett två av alla som finns på filmkanalerna: Hunger och Doi Boy. Båda var riktigt bra. Enligt en någorlunda pålitlig källa ligger det något i att den skilda tillgången på medier litegrann speglar landsinvånarnas intressen.

På måndag är det 6 veckor kvar. Mindre tid än jag kommer att vara ute och resa. Det närmar sig, och det känns bra att veta vart jag ska ta vägen första dagen i Vietnam.

Åtta veckor kvar

Inget bokat än, förutom flygbiljetterna dit och hem då. Men jag har nog bestämt mig för att inte planera runt marknaden i Bac Ha. Kanske jag ska vänta med bokningen av bergsresan lite till och bara boka några nätter i Hanoi och Lan Ha-kryssningen? Och den långa resan till Saigon. Jag ska nog stanna i Hue och Hoi An några dagar. Då behöver jag inte vara låst till det enda tåget som går från Hanoi på kvällen och kommer fram till Saigon på morgonen heller.

Jag beställde 4 böcker i går:

"Kambodja berättar: Bladen faller långt från stammen" som är en novellantologi med författare från landet och den enda boken jag hittade från Kambodja.

"Skogens salt" av Nguyên Huy Thiêp, en vietnamesisk novellsamling som anses vara klassisk.

"Krigets sorger" av Bao Ninh, som ska vara den bästa skildringen av det amerikanska kriget sägs det.

"Ett dammkorn under dina fötter" av Khamsing Srinawk, en thailändsk novellsamling som också sägs vara klassisk och den enda boken från Thailand som jag hittade på svenska. 

Det ska finnas en till översatt till svenska, "Sightseeing" av Rattawut Lapcharoensap, men den hittade jag bara på engelska och jag ids inte läsa på engelska.

Så började jag se serien "Sympatisören" på en av filmkanalerna igår. Det är ju en bok från början, men om jag ser den som film får jag höra lite vietnamesiska också. Och det var jättekul för jag kunde faktiskt urskilja några ord!

En reseryggsäck, alltså dagtur/handbagage, har jag också införskaffat. En som går att vika ihop och stoppa in i en liten påse. Men viktigast är att den inte är tung och skrymmande för jag lär ju packa allt i packpåsar ändå, så den får fungera som en sån. Och jag hoppas att jag får ta stora ryggsäcken som handbagage. Det har jag gjort förr, den är inte så stor.

Nu så hoppas jag att jag snart kommer igång och bokar några hotellnätter och kryssningen.

Resfeber: Planering inför sommarresan till Sydostasien.

Nu är det bara 10 veckor kvar tills jag åker iväg på det största reseäventyret på många år: 7 veckors rundresa i Sydostasien, med tåg och lokalbuss och vad det nu blir. Backpacking lär det kallas, vad nu det betyder; att man packar i en ryggsäck, som om jag någon gång skulle ha packat på något annat sätt?

Planeringen är i full gång. Flygbiljetterna är köpta. Passet är fixat. Guidebok har införskaffats. Jag har börjat med vaccinationer, och med tanke på att jag nu har hört flera stycken oberoende av varandra som har blivit jättesjuka i denguefeber så kommer jag att köra på allt.

Jag försöker lära mig lite Vietnamesiska och Thailändska. Khmer borde jag också lära mig några ord på men det verkar svårt och skriftspråket ser om möjligt ännu mer komplicerat ut än det Thailändska. Vietnamesiska känns nästan som fusk; de skriver ju med latinska bokstäver. Fransmännens förtjänst. Det är lite prickar och streck på bokstäverna, men man kan i alla fall läsa på ett ungefär vad det står. 

Litteratur från länderna, översatt till svenska, har jag letat och listat. Jag har hittat en novellantologi från Kambodja, två böcker från Thailand, plus en på engelska, och hundratals från Vietnam. Mest förstås om "det amerikanska kriget" som det heter där. Just nu lyssnar jag på "När bergen sjunger" av Phan Que Mai Nguyen, som ljudbok på Biblio. Där finns fler.

Det börjar bli dags att boka lite också. Jag landar i Hanoi den 24 juni och åker från Bangkok den 11 augusti. Första veckan känns bra att ha planerad så jag inte behöver ge mig in i bokningsdjungeln det första jag gör i en helt ny världsdel. Jag vill gärna åka till bergen och vandra och på kryssning i Lan Ha-viken, och gå på någon konsert och vattendockteater. Och ska jag åka nattåg till Saigon sen borde jag boka det så att inte sovkupéerna tar slut. Just nu funderar jag på om jag ska stanna några dagar i Hoi An också, istället för att åka non stop genom hela Vietnam.

Men väl i Saigon blir det bra att bara köra på känn och lösa det längs vägen. Kanske Mekongdeltat, Phnom Pehn, Angkor Wat förstås, ett av huvudmålen med resan, någon badort, gärna mot slutet när jag säkert är lite restrött och troligen längtar efter någon västerlänningsanpassad turistort.

Jag fortsätter med min planering, det är ju en del av resan att drömma, planera och längta.